Borlänge blev en milstolpe

Om man dividerar 290, det vill säga antalet kommuner i Sverige, med fyra så får man 72,5. När jag klev högst upp på Dammsjöberget i Borlänge i juli i år var det min 72:a högsta punkt i ordningen. Med andra ord är jag nu färdig med 25% av mitt projekt. Ett skönt kvitto på att det går framåt och det med en ganska hygglig fart.

Min värdinna under vistelsen i Dalarna var min kompis Kicki och Borlänge är hennes hemkommun där hon spenderat sina ungdomsår. Ett mer givet sällskap kunde jag alltså inte ha hittat, och det är lätt att navigera när man har någon med sig som känner till trakterna. På min uppmaning var också Kicki mycket generös när det gällde att krydda vår färd med personliga anekdoter från de platser vi passerade. Även om stora delar av Borlänge kommun var bekanta för Kicki så var Dammsjöberget (497 möh) en ny upplevelse för oss båda. Man hittar berget i det stora naturreservatet Gyllbergen, populärt rekreationsområde för traktens friluftssugna framförallt vintertid. Det visade sig att en väldigt reslig tv/radiomast var placerad på Dammsjöbergets topp, så tack vare det var infrastrukturen god och man kunde lätt köra bil hela vägen upp. Toppen var en ganska stor platå, och hade man promenerat en bit över hjortronmyrarna hade man säkerligen kunnat få ta del av en markant utsikt över skogen. Vi tog oss inte den tiden denna gång, vi skulle vidare mot nya höjder i Leksand.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Malmö stad

I Oxie kyrkby utanför Malmö ställdes jag inför ett dilemma för första gången under projektets gång. Vad är egentligen en naturlig höjd? Att Kungshögarna (i synnerhet den östra, 66 möh) är Malmö stads högsta punkt står klart. Men Kungshögarna är konstruerade. Låt vara för dryga 1500 år sedan under bronsåldern, men faktum kvarstår. Kan detta då betraktas som en legitim högsta naturlig punkt? Det är ju en av grundpelarna som projektet vilar på. Jag bestämde mig för att besvara mina egna tvivel med ett ja. För att ytterligare vässa min argumentation tänker jag att Kungshögarna måste vila på den högsta fullkomligt naturliga punkt som finns i Malmö stad, så mycket höjer de sig inte över marken att det ska kunna råda tvivel därom. Nåväl, till själva bestigandet nu. Det var jag och min hittills väldigt trofaste toppföljeslagare Sannah som befann oss i Malmö och tog lokalbussen genom mindre sevärda regioner ut mot Oxie. Jag iförd min sprillans nya topp(!)luva som passar bra i snålblåsten på v

Läs mer

Solnas högsta punkter

Likt sin stora och nära granne Stockholm utgör Solna en tolkningsfråga när det kommer till högsta punkten i kommunen. Detta med att bygga storstad inklusive dess infrastruktur gör helt enkelt att det ibland blir en hel del mark och bråte som inte kan vara kvar där den låg från början. Massor av massor måste flyttas, schaktas, dumpas någonstans. En kulle, en höjd eller ett berg uppstår. Men vi tar det från början när det gäller Solna, och informationen har jag hämtat från denna artikel skriven Eva Molander för Kulturvärden 2/03 (Statens Fastighetsverk). Hagakullen, invid E4 i norra delen av Hagaparken, var från början ungefär 50 meter över havet. Kullen kom att användas som grustäkt och som lägst var den urgröpt till halva sin höjd. Man beslöt sig sedermera för att återställa kullen, både höjd- och utseendemässigt. Samtidigt behövde man någonstans att göra av rivningsmassorna från Brunkebergsåsen och skövlingen av de gamla Klarakvarteren i Norrmalm i Stockholm på 1960-talet. Sagt oc

Läs mer

Täby, Upplands Väsby och Järfälla

Dagen efter att jag prickat av fyra toppar söder om Stockholm var det dags att ge sig i kast med huvudstadens norra delar. Mamma och hennes sambo Mikael ställde vänligt upp med både bil och sällskap. Vi började med att åka till Löttingekullen, 59 möh, i Täby kommun. Bilpendlar man på Norrortsleden så passerar man (antagligen ovetandes) ofta mitt under Täbys högsta punkt, i Löttingetunneln. Promenaden fram till Löttingekullens topp var på alla vis lätt och angenäm, det var bara att följa Roslagsleden. Vid ett röse fanns en fin snidad skylt som bekräftade att man kommit dit man skulle. Obligatorisk fotografering följde, innan vi hastade vidare. Om jag inte skulle ha fått nog av soptippar föregående dag när Huddinges högsta punkt beträddes, så var det ju en himla tur att också Upplands Väsby kommun valt att förlägga en soptipp så många meter över havet som möjligt. Vällstatippen heter soptippen, och toppen benämns enligt kommunala källor Hjältartorp. Jag betvivlar dock starkt at

Läs mer

Sara och bergen

Leta i den här bloggen