Sara och bergen

Rubriken ovan är inte ett försök från mig att agera poet eller reklamare. Det är helt enkelt Ekholmsnäsbackens slogan snodd ordagrant och rakt av från deras hemsida . Denna backe, 70 möh, är Lidingö kommuns högsta punkt. Genom sin alpina användning torde det vara en av landets mest välbesökta kommunala höjdpunkter, men frågan är hur många av vintersportutövarna som är medvetna om detta. Även sommartid visade det sig vara full verksamhet i Ekholmsnäsbacken. Den intilliggande golfbanan har nämligen ett av sina hål i den branta backen. Det såg både svårt och konstigt ut. Vi befinner oss fortfarande på sommarens sista officiella dag, 31 augusti. Jag, min mamma Sigbrith och hennes sambo Mikael har i regn och rusk klarat av Vaxholms och Österåkers högsta toppar. Molnen verkar mindre regntunga söderut, varför vi styr kosan mot Lidingö. Till vår stora glädje är det därför vi helt torrskodda (men väldigt tunga i andhämtningen) kan gå 70 höjdmeter längs liften upp till Ekholmsnäsbackens topp.

Precis som ifjol vid samma tidpunkt var min stockholmsboende mamma och hennes sambo Mikael väldigt behjälpliga med både skjuts och sällskap när jag skulle ut och ta toppar den 31 augusti. Den ganska ambitiösa plan vi lagt upp på förhand fick vi revidera och beskära då vädret inte var på vår sida denna dag.  Innan regnet började ösa ned hade vi dock hunnit ta dagens första kommunala höjdpunkt enligt plan: Vaxholm. 50 meter över havet, inne i skogsområdet Killingen på Resarö hittar man den. Toppen är varken utmärkt eller bär ett namn, men nu är den bestigen och en del av min växande lista. Killingskogen är ganska välbesökt av motionärer och flanörer, så att ta sig fram på fina stigar är lätt. Det var bara den allra sista stigningen vi fick göra på mera otrampad skogsmark.  Vi tog oss ner lika helskinnade som vi tagit oss upp och for iväg på lite sightseeing och fika inne i Vaxholms pittoreska centrum. Under tiden öppnade sig himlen över vår paraplylösa grupp och det var efte