Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens dubbel

Mark och Bollebygd är två ganska anspråkslösa västgötakommuner som jag fram tills igår inte hade haft någon egentlig anledning att besöka. Efter en effektiv onsdag kan nu båda adderas till min explosionsartat växande lista.

För att få sällskap, vägledning och uppväxtanekdoter av högsta klass på färden till Marks högsta punkt Brattåsen bjöd jag med Simon, bördig från Fritsla i Mark. När vi hade parkerat bilen blev vi vilseledda av taffligt genomförd skyltning, och hamnade en dryg kilometer åt fel håll in i skogen. Efter att ha vänt tillbaka och insett att kurirleden var rätt väg att vandra var toppbestigningen en enkel match och från 240 meters höjd kunde vi nöjt blicka ut över massan av träd.



Målmedvetet sattes kursen så mot Hultafors, och en icke namngiven topp belägen 1,2 km norr om f.d. Hultafors hälsocenter (uppgiftslämnare: Bollebygds kommun). Både jag och Simon tappade modet i några sekunder när vi fick syn på rätt berg - det tycktes som att vi skulle först behöva klättra ner i en tätbevuxen ravin för att så klättra uppför en icke inbjudande brant i det usla regnvädret. Döm om vår lättnad i sinnesstämning när vi hittade en lättrampad och gemytlig stig som ledde runt ravinen ända upp till toppen. Bollebygd var besegrat! Av de fem genomförda kommunerna är det Bollebygd som bjudit på den hittills tjusigaste utsikten.

Bonusupplevelser: Kantareller, spontanvisit på Maries jobb i Skene, svart skogsbäck, tumstocksfabrik samt grönmålad husvagn benämnd "Hulken" och utrustad med pökingång.




Kommentarer

  1. Unknown19 augusti 2011 kl. 01:50

    Hey! När kommer din första prövning. Så att säga, där det krävs redskap och termosar och sådant? Sjukt kul projekt!

    SvaraRadera
  2. Sara Sundholm19 augusti 2011 kl. 18:14

    Tack! Svårt att säga, men det lär ju vara Norrland vi talar om och fjällvärlden i synnerhet. Eftersom jag räknar med att behöva göra några turer till den regionen så kanske det kan bli aktuellt med en första kraftmätning redan framåt sommaren. Innan dess ska jag beta av så många kullar och halvberg som möjligt.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Malmö stad

I Oxie kyrkby utanför Malmö ställdes jag inför ett dilemma för första gången under projektets gång. Vad är egentligen en naturlig höjd? Att Kungshögarna (i synnerhet den östra, 66 möh) är Malmö stads högsta punkt står klart. Men Kungshögarna är konstruerade. Låt vara för dryga 1500 år sedan under bronsåldern, men faktum kvarstår. Kan detta då betraktas som en legitim högsta naturlig punkt? Det är ju en av grundpelarna som projektet vilar på. Jag bestämde mig för att besvara mina egna tvivel med ett ja. För att ytterligare vässa min argumentation tänker jag att Kungshögarna måste vila på den högsta fullkomligt naturliga punkt som finns i Malmö stad, så mycket höjer de sig inte över marken att det ska kunna råda tvivel därom.  Nåväl, till själva bestigandet nu. Det var jag och min hittills väldigt trofaste toppföljeslagare Sannah som befann oss i Malmö och tog lokalbussen genom mindre sevärda regioner ut mot Oxie. Jag iförd min sprillans nya topp(!)luva som passar bra i snålblåsten på v
En kommentar
Läs mer

Solnas högsta punkter

Likt sin stora och nära granne Stockholm utgör Solna en tolkningsfråga när det kommer till högsta punkten i kommunen. Detta med att bygga storstad inklusive dess infrastruktur gör helt enkelt att det ibland blir en hel del mark och bråte som inte kan vara kvar där den låg från början. Massor av massor måste flyttas, schaktas, dumpas någonstans. En kulle, en höjd eller ett berg uppstår. Men vi tar det från början när det gäller Solna, och informationen har jag hämtat från denna artikel skriven Eva Molander för Kulturvärden 2/03 (Statens Fastighetsverk).  Hagakullen, invid E4 i norra delen av Hagaparken, var från början ungefär 50 meter över havet. Kullen kom att användas som grustäkt och som lägst var den urgröpt till halva sin höjd. Man beslöt sig sedermera för att återställa kullen, både höjd- och utseendemässigt. Samtidigt behövde man någonstans att göra av rivningsmassorna från Brunkebergsåsen och skövlingen av de gamla Klarakvarteren i Norrmalm i Stockholm på 1960-talet. Sagt oc
Skicka en kommentar
Läs mer

Kungälv: Stora Kattås

Ännu ett naturreservat, ännu en topp invid gränsen till en annan kommun. Stora Kattås i Kungälv mäter 175 möh och genom att nu ha bestigit detta berg har jag nu inte bara dubblat min kommunskörd utan också slagit höjdrekord med svindlande 13 m.  Med bil tog jag mig dryga milen in i Svartedalens fängslande skogar. Eftersom man kunde parkera intill närliggande St Nöjevatten var det sedan ingen lång sträcka att bemästra till fots. Ganska fort kunde rätt berg identifieras och en snårig, blöt och lätt pulshöjande strapats inleddes. Såväl mitt toppsällskap Kicki som jag konstaterade ganska omgående att tajta jeans och tunna sneakers inte var optimal klädsel för att pressa sig genom sly, klafsa över myrar och klättra uppför klippblock.  Väl uppe på toppen belönades man med en hygglig vy över skogens trädtoppar, och det fanns övermogna blåbär att kalasa på om man hade varit hungrig. Däremot visade sig ingen tjäder trots att detta i stort sett garanterats i Bohusledens informationsfolder. 
Skicka en kommentar
Läs mer