Fortsätt till huvudinnehåll

Österlen

Genom att aldrig tidigare ha besökt Österlen var jag övertygad om att all uppståndelse kring denna trakts skönhet och ljuva behag var starkt överdriven. Så var nu inte fallet, Österlen var otroligt vackert och trevligt i sin midsommarskrud. Så värst mycket tid till avkoppling och förströelse utöver att bestiga toppar hann vi inte med denna vända, men jag räknar med att återvända. 

Helena, Nike och jag befann oss vid Kristianstads högsta punkt och hade därmed två andra kommuners högsta punkter inom väldigt nära räckvidd. Näst på tur: Tomelilla. Vid Agusa, som anses vara en portarna till Österlen, finns en mast på en äng. Invid denna mast finns en liten kulle som är 187 möh och detta är Tomelilla kommuns högsta punkt. Liksom Kristianstads högsta punkt ligger denna plats på en av Skånes alla åsar: Linderödsåsen. För den geologiskt törstande och bevandrade är detta en urbergshorst. Horst blev det nyord jag kompletterar min vokabulär med under denna roadtrip.



Bara en meter lägre än kullen vid masten på ängen är Hjulahultsbacken (186 möh), Simrishamns högsta punkt. Här finns för övrigt också en mast. Hjulahultsbacken är i praktiken en hage för kor och/eller får. Den är belägen i ett fantastiskt jordbrukslandskap med havsutsikt, mellan S:t Olof och Vitaby. I våra försök att närma oss toppen förargade vi först en hästlivsstilsklädd kvinna med Stockholmsdialekt genom att köra in på hennes gårdsuppfart. En oskyldig och glad uppsyn senare hade hon hjälpt oss att förklara var vi kunde parkera för att komma rätt ("höger, höger vid asfalten och sen höger igen"). Om detta var en hämndaktion för att vi varit närgångna är oklart, men vi läste kartan och insåg att rätt väg var vänster, vänster vid asfalten och sen vänster igen. Bland klöver och höbalar kunde jag beträda dagens tredje och projektets 56:e kommuntopp. 




 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lund och Lomma

Den som läst ett av mina tidigare inlägg om Skåne kanske minns att jag nämner en horst. För alla läsare som inte är geologer kommer här en definition, från Wikipedia:  "En horst är ett geologiskt fenomen som uppstått genom en förskjutning längs förkastningar så att områdena på ömse sidor om horsten har sjunkit ned (eller området som definierar horsten har skjutits uppåt)." För att ta mig till Lunds kommuns högsta punkt var jag tvungen att klättra upp på Romeleåsen, Sveriges sydligast belägna horst. Platsen Romeleklint är inte högst på hela Romeleåsen, men som sagt högst i Lunds kommun och mäter 175 möh. Grusvägar finns hela vägen upp till toppen, men eftersom jag och mitt sällskap läst kartan lite slarvigt så parkerade vi invid en annan höjd och började springa brant uppför en grässlänt. Det hade kunnat bli en falsk toppnotering, om det inte vore så att vi tog ytterligare en titt på kartan och insåg att Romeleklint var höjden intill. Så vi släntrade ned igen, och gick upp p...

Solnas högsta punkter

Likt sin stora och nära granne Stockholm utgör Solna en tolkningsfråga när det kommer till högsta punkten i kommunen. Detta med att bygga storstad inklusive dess infrastruktur gör helt enkelt att det ibland blir en hel del mark och bråte som inte kan vara kvar där den låg från början. Massor av massor måste flyttas, schaktas, dumpas någonstans. En kulle, en höjd eller ett berg uppstår. Men vi tar det från början när det gäller Solna, och informationen har jag hämtat från denna artikel skriven Eva Molander för Kulturvärden 2/03 (Statens Fastighetsverk).  Hagakullen, invid E4 i norra delen av Hagaparken, var från början ungefär 50 meter över havet. Kullen kom att användas som grustäkt och som lägst var den urgröpt till halva sin höjd. Man beslöt sig sedermera för att återställa kullen, både höjd- och utseendemässigt. Samtidigt behövde man någonstans att göra av rivningsmassorna från Brunkebergsåsen och skövlingen av de gamla Klarakvarteren i Norrmalm i Stockholm på 1960-talet. Sag...

En rapport från det inre av Västergötland

En annars lugn höst i klättersammanhang livades upp en regnig lördag i mitten av oktober. Mina vänner Kicki (luttrad inom projektet), Jenny (toppdebutant) och Kristofer (toppdebutant) följde med mig några mil österut från Göteborg för att leta upp de högsta punkterna i Vårgårda och Herrljunga kommuner. Att Kristofer skulle med till Vårgårda var självklart, då det var han (i egenskap av kommunanställd här) som genom säkra källor försett mig med information om var högsta punkten är belägen. Svaret var vid bygden/trakten/byn Näverhult, nära gränsen till Alingsås kommun, och det var 226,5 möh som vi skulle och ganska lätt lyckades bemästra.  Från Vårgårda till Herrljunga tog vi oss via trevliga landsvägar. Vi visste att vår destination hette Danielshult (261 möh) och att det var i närheten av Håkentorp. Gemensam kartläsning var framgångsrik, vi kunde parkera invid en vägbom och sedan traska på en skogsväg till toppen. Tyvärr bjöd varken Vårgårda eller Herrljunga kommuns högs...