Fortsätt till huvudinnehåll

Norr om Tarmlången - Uppsala kommun

Så långt västerut man kan komma i Uppsala kommun finns en långsmal sjö som heter Tarmlången. Eftersom jag tycker namnet är så festligt var jag tvungen att se om det är den enda platsen i Sverige som heter så. Tydligen inte, Tarmlången är ett så populärt namn att det finns två sjöar till - en i Nybro och en i Laxå - som bär detta namn. Likaså en sankmark i Oskarshamn. 

Det som förde mig till Tarmlångens strand var givetvis att det finns highpoints i närheten. Alldeles norr om sjön hittar man Hjortmossberget, 111 möh. Det är Uppsala kommuns högsta punkt. Två saker blir ganska uppenbara med tanke på den blygsamma höjden. Dels att Uppland är väldigt platt, plattare än Skåne till och med. Den andra som blir uppenbart och slående är att maffiga Uppsala Domkyrka verkligen sticker ut som en ståtlig och pampig byggnad där den står i det platta landskapet. Tornen på Uppsala Domkyrka är nämligen med sina knappa 119 meter högre än hela kommunens högsta berg. Men eftersom jag i mitt projekt ägnar mig åt den högsta naturliga punkten (byggnader diskvalificeras därmed) i varje kommun så slapp jag försöka klättra högst upp i domkyrkans torn. Skönt!

En liten beskrivning av min upplevelse på Hjortmossberget är på sin plats. För det första är det en väldigt lättsam bestigning eftersom det går fint att köra bil ända fram. Själva den högsta punkten är en öppen och fin platå, men den som hoppas på utsikt och vidsträckta vyer bör besöka ett annat berg. Det fanns en del skrot som antyder att det kanske en gång i tiden har funnits ett utkikstorn på Hjortmossberget. Jag har inte kunnat leta upp information som bekräftar detta, men hur som helst så är det inte idag något på toppen som uppmärksammar platsens status. 

Innan Heby år 2007 bytte länstillhörighet var Hjortmossberget den högsta punkten i hela Uppsala län. Tänk om man från Uppsala kommuns håll i ren besvikelse raserade vad som en gång funnits på toppen av Hjortmossberget, när Tallmossen i Heby retligt snodde denna position. Retligt inte minst på grund av att det berget ligger så nära Hjortmossberget, alldeles söder om sjön Tarmlången. Mer om det i nästa inlägg.






Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Malmö stad

I Oxie kyrkby utanför Malmö ställdes jag inför ett dilemma för första gången under projektets gång. Vad är egentligen en naturlig höjd? Att Kungshögarna (i synnerhet den östra, 66 möh) är Malmö stads högsta punkt står klart. Men Kungshögarna är konstruerade. Låt vara för dryga 1500 år sedan under bronsåldern, men faktum kvarstår. Kan detta då betraktas som en legitim högsta naturlig punkt? Det är ju en av grundpelarna som projektet vilar på. Jag bestämde mig för att besvara mina egna tvivel med ett ja. För att ytterligare vässa min argumentation tänker jag att Kungshögarna måste vila på den högsta fullkomligt naturliga punkt som finns i Malmö stad, så mycket höjer de sig inte över marken att det ska kunna råda tvivel därom.  Nåväl, till själva bestigandet nu. Det var jag och min hittills väldigt trofaste toppföljeslagare Sannah som befann oss i Malmö och tog lokalbussen genom mindre sevärda regioner ut mot Oxie. Jag iförd min sprillans nya topp(!)luva som passar bra i snålblåsten på v

Solnas högsta punkter

Likt sin stora och nära granne Stockholm utgör Solna en tolkningsfråga när det kommer till högsta punkten i kommunen. Detta med att bygga storstad inklusive dess infrastruktur gör helt enkelt att det ibland blir en hel del mark och bråte som inte kan vara kvar där den låg från början. Massor av massor måste flyttas, schaktas, dumpas någonstans. En kulle, en höjd eller ett berg uppstår. Men vi tar det från början när det gäller Solna, och informationen har jag hämtat från denna artikel skriven Eva Molander för Kulturvärden 2/03 (Statens Fastighetsverk).  Hagakullen, invid E4 i norra delen av Hagaparken, var från början ungefär 50 meter över havet. Kullen kom att användas som grustäkt och som lägst var den urgröpt till halva sin höjd. Man beslöt sig sedermera för att återställa kullen, både höjd- och utseendemässigt. Samtidigt behövde man någonstans att göra av rivningsmassorna från Brunkebergsåsen och skövlingen av de gamla Klarakvarteren i Norrmalm i Stockholm på 1960-talet. Sagt oc

Täby, Upplands Väsby och Järfälla

Dagen efter att jag prickat av fyra toppar söder om Stockholm var det dags att ge sig i kast med huvudstadens norra delar. Mamma och hennes sambo Mikael ställde vänligt upp med både bil och sällskap. Vi började med att åka till Löttingekullen, 59 möh, i Täby kommun. Bilpendlar man på Norrortsleden så passerar man (antagligen ovetandes) ofta mitt under Täbys högsta punkt, i Löttingetunneln. Promenaden fram till Löttingekullens topp var på alla vis lätt och angenäm, det var bara att följa Roslagsleden. Vid ett röse fanns en fin snidad skylt som bekräftade att man kommit dit man skulle. Obligatorisk fotografering följde, innan vi hastade vidare.  Om jag inte skulle ha fått nog av soptippar föregående dag när Huddinges högsta punkt beträddes, så var det ju en himla tur att också Upplands Väsby kommun valt att förlägga en soptipp så många meter över havet som möjligt. Vällstatippen heter soptippen, och toppen benämns enligt kommunala källor Hjältartorp. Jag betvivlar dock starkt at