Fortsätt till huvudinnehåll

JUBILEUM - Topp nummer 100

Efter drygt tre år fyllde mitt projekt så äntligen tresiffrigt, i och med att jag klev upp på den högsta punkten i min hundrade kommun. Av Sveriges 290 kommuner är nu med råge en tredjedel klart och redovisat. Till min natur är jag sådan, att är det jubileum i någon bemärkelse så ska det firas, det ska märkas och vara speciellt. Här kommer berättelsen om hur den hundrade högsta punkten blev både festlig och minnesvärd. 

Till att börja med är namnet på Upplands-Bro kommuns högsta punkt en festlighet i sig: Fläskbergskur heter detta 67 meter höga berg i skogen några kilometer nordöst om Bålsta. På bilden nedan ser ni beviset på hur oerhört hjälpsam Anna-Lena på kommunen var när jag hörde av mig med min fråga om deras högsta punkt. Inte bara fick jag svar, jag fick en trevlig hälsning och en terrängkarta över området i posten också. 

 
Så det var i en trygg känsla av att hitta rätt och inte gå vilse som jag, Kicki och Kickis partner tillika min vän Katarina (toppdebutant!) möttes upp på Stockholm C för att åka pendeltåg västerut. Solen bjöd inte på sin närvaro men vi gladdes åt uppehållsväder och inte alltför snål temperatur. I Kungsängen hoppade vi av och bytte till gissningsvis en av SL:s minst passagerartäta busslinjer med slutstation Håtuna kyrka. Från denna tjusiga byggnad var det promenad resterande 4-5 km till Fläskbergskur. 


Fram till den sista halvkilometern var det väldigt lätt att hitta, bred och fin skogsväg fick vi traska på. När vi sedan vek av från vägen var det som vanligt en stunds letande och funderande vid kartan för att förstå exakt var den högsta punkten var belägen. Då vi närmade oss rådde inga tvivel, Fläskbergskur är klart och tydligt dryga 10 meter högre än omgivande skog. Dessutom har någon/några tidigare besökare byggt ett rejält röse på toppen. Lite bråte och rostiga spikar vittnar också om att det möjligen kan ha funnits ett utsiktstorn här en gång i tiden, men det är obekräftade spekulationer från min sida. 

Känslan då jag klev högst upp på ett berg i en svensk kommun för hundrade gången i ordningen var häftig. Det kändes och känns stort, att jag är en bra bit på väg och jag slog inom mig fast att jag definitivt inte kommer sluta innan projektet är klart till 100%. Så hur firades triumfen då? Med bubbel, som sig bör. Vi var inte de första människorna på Fläskbergskur, men jag tror att vi kan ha haft den första festen på Fläskbergskur. Vägen tillbaka var vi alla vid väldigt gott mod, och eftersom skogen såhär års är en buffé av goda matsvampar plockade vi flera påsar fulla av bara farten. Ett nöjt men slitet gäng tog till slut pendeln hem igen, med över en mil i benen och en flaska bubbel innanför västen. 








Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Malmö stad

I Oxie kyrkby utanför Malmö ställdes jag inför ett dilemma för första gången under projektets gång. Vad är egentligen en naturlig höjd? Att Kungshögarna (i synnerhet den östra, 66 möh) är Malmö stads högsta punkt står klart. Men Kungshögarna är konstruerade. Låt vara för dryga 1500 år sedan under bronsåldern, men faktum kvarstår. Kan detta då betraktas som en legitim högsta naturlig punkt? Det är ju en av grundpelarna som projektet vilar på. Jag bestämde mig för att besvara mina egna tvivel med ett ja. För att ytterligare vässa min argumentation tänker jag att Kungshögarna måste vila på den högsta fullkomligt naturliga punkt som finns i Malmö stad, så mycket höjer de sig inte över marken att det ska kunna råda tvivel därom.  Nåväl, till själva bestigandet nu. Det var jag och min hittills väldigt trofaste toppföljeslagare Sannah som befann oss i Malmö och tog lokalbussen genom mindre sevärda regioner ut mot Oxie. Jag iförd min sprillans nya topp(!)luva som passar bra i snålblåsten ...

Södermanlands högsta punkt - Nyköping

Tredje gången gillt, brukar det heta. När det gäller Skogsbyås eller Vensbrinksberget krävdes det faktiskt inte mindre än just tre försök för att lyckas nå toppen. Nu låter det kanske som att jag legat och tryckt i ett basläger på lägre höjd i månader, i väntan på acklimatisering, optimala förhållanden och gynnsamt väder (tänk Mount Everest). Riktigt så var det inte, och egentligen ska inte 123 meter över havet med välskyltad och fin väg vara så svårt att klara av.  Första försöket gjordes när jag och min kompis tillika kollega Elin i december 2015 var ute och besökte toppar - se inlägget om Trosa kommun. Här var det helt enkelt bristande inläsning av karta från mitt håll som gjorde att vi visserligen besökte en hög punkt i Nyköpings kommun, men vi var inte på rätt plats. Det andra försöket att nå toppen av Skogsbyås gjordes tillsammans med Kicki nio månader senare, och här var det tidsnöd och tågtider som gjorde att vi fick vända inte så långt från berget.  Så det var med...

Norrköping + Söderköping

Det här inlägget ska handla om två östgötska köpingar och en resa dit den 2 april 2016. Det var en intensiv dag med fyra toppbestigningar, så detta inlägg är att betraktas som del 1 av 2 i en summering av hela färden.   Kicki följer ofta med på mina strapatser och detta var inget undantag. Den här gången följde även Kickis blivande fru Katarina med, så vi var en glad trio som tog E4 söderut. När det skyltades mot Åby var det dags att svänga av för att komma till Norrköpings kommuns högsta punkt som heter Jakobsdalsberget. Berget mäter 170,8 möh och är beläget invid Ågelsjön, nordväst om Hultsbruk. Kuriosa om Hultsbruk, för den som är intresserad, är att där har man tillverkat yxor i stort sett sedan tidernas begynnelse.  Upplevelsemässigt var Jakobsdalsberget en höjdare. Efter en lagom lång promenad upp till toppen väntade strålande utsikt över både Ågelsjön och ut mot kusten. Spännande militära master, byggnader och trappor fanns även till beskådan. Förutom highpoint...