Fortsätt till huvudinnehåll

Dubbelt upp på Billingen

Väldigt uppmärksamma följare av detta projekt och tillhörande blogg har hört uttrycket "platåberg" nämnas innan. Jag har besökt Hunneberg, Ålleberg, Kinnekulle. Platåbergen hittas i Sverige främst i Västergötland. Därför är det är inte sällan på ett platåberg som en västgötsk kommuns högsta punkt återfinns. När jag i mars besökte platåberget Billingen kunde jag smidigt pricka av två highpoints: både Skövde och Skara kommuns högsta punkter finns på samma berg. Billingen måste historiskt ha varit en väldigt åtråvärd plats med tanke på hur kommungränserna uppe på berget är dragna (det ser närmast ut att ha varit väpnad konflikt om territorier och gränser). Förutom att Skövde och Skara har olika delar av berget, så är även Falköpings kommun representerat.

Högst på berget ligger Skövdes högsta punkt, 304 möh. Det är en liten kulle i skogen, några hundra meter från den bilväg som korsar berget och strax norr om Blängsmossen. Jag och dagens sällskap Hampus (en topp sedan tidigare, för övrigt även det ett platåberg) hade ingen brådska att leta upp högsta punkten. Det var en härlig vårdag med oblyga hackspettar, blåsippor och vattenfall att beskåda på vägen upp på Billingen. 




Att från Skövdes högsta punkt till Skaras högsta punkt var nästa mål. Det var knappt ens en utmaning faktiskt. Allt som krävdes var att återvända till tidigare nämnda bilväg, köra 3-4 minuter, stanna, parkera och gå ur bilen. Det som gjorde det någorlunda svårt var att här fanns inte någon distinkt topp eller ens förhöjning att gå på. Skara kommun är högst över havet alldeles intill kommunens östra gräns, intill södra delen av Blängsmossen. Med detta sagt är det ganska givet att det här med utsikt inte är något Skara kommuns högsta punkt bjuder på. Däremot bjuds det på en stig som går över i plankor över myrmark rakt in på just Blängsmossen. Jag hade gjort lite research på förhand, fågellivet skulle vara sprudlande här. Från fågeltornet hade jag hoppats få se både det ena och det andra, såsom rödbena, grönbena och lekande orrar. Jag hade till och med skaffat en kikare för att beskåda alla tjusiga fåglar. Resultatet? Noll och ingenting. Jag och Hampus spanade och spanade och inte ens en kråka eller skata behagade visa sig. Så kan det vara, jag antar att jag får återvända till Billingen en tidig gryning istället för att få ta del av fågellivet. 







Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Malmö stad

I Oxie kyrkby utanför Malmö ställdes jag inför ett dilemma för första gången under projektets gång. Vad är egentligen en naturlig höjd? Att Kungshögarna (i synnerhet den östra, 66 möh) är Malmö stads högsta punkt står klart. Men Kungshögarna är konstruerade. Låt vara för dryga 1500 år sedan under bronsåldern, men faktum kvarstår. Kan detta då betraktas som en legitim högsta naturlig punkt? Det är ju en av grundpelarna som projektet vilar på. Jag bestämde mig för att besvara mina egna tvivel med ett ja. För att ytterligare vässa min argumentation tänker jag att Kungshögarna måste vila på den högsta fullkomligt naturliga punkt som finns i Malmö stad, så mycket höjer de sig inte över marken att det ska kunna råda tvivel därom.  Nåväl, till själva bestigandet nu. Det var jag och min hittills väldigt trofaste toppföljeslagare Sannah som befann oss i Malmö och tog lokalbussen genom mindre sevärda regioner ut mot Oxie. Jag iförd min sprillans nya topp(!)luva som passar bra i snålblåsten på v

Solnas högsta punkter

Likt sin stora och nära granne Stockholm utgör Solna en tolkningsfråga när det kommer till högsta punkten i kommunen. Detta med att bygga storstad inklusive dess infrastruktur gör helt enkelt att det ibland blir en hel del mark och bråte som inte kan vara kvar där den låg från början. Massor av massor måste flyttas, schaktas, dumpas någonstans. En kulle, en höjd eller ett berg uppstår. Men vi tar det från början när det gäller Solna, och informationen har jag hämtat från denna artikel skriven Eva Molander för Kulturvärden 2/03 (Statens Fastighetsverk).  Hagakullen, invid E4 i norra delen av Hagaparken, var från början ungefär 50 meter över havet. Kullen kom att användas som grustäkt och som lägst var den urgröpt till halva sin höjd. Man beslöt sig sedermera för att återställa kullen, både höjd- och utseendemässigt. Samtidigt behövde man någonstans att göra av rivningsmassorna från Brunkebergsåsen och skövlingen av de gamla Klarakvarteren i Norrmalm i Stockholm på 1960-talet. Sagt oc

Kungälv: Stora Kattås

Ännu ett naturreservat, ännu en topp invid gränsen till en annan kommun. Stora Kattås i Kungälv mäter 175 möh och genom att nu ha bestigit detta berg har jag nu inte bara dubblat min kommunskörd utan också slagit höjdrekord med svindlande 13 m.  Med bil tog jag mig dryga milen in i Svartedalens fängslande skogar. Eftersom man kunde parkera intill närliggande St Nöjevatten var det sedan ingen lång sträcka att bemästra till fots. Ganska fort kunde rätt berg identifieras och en snårig, blöt och lätt pulshöjande strapats inleddes. Såväl mitt toppsällskap Kicki som jag konstaterade ganska omgående att tajta jeans och tunna sneakers inte var optimal klädsel för att pressa sig genom sly, klafsa över myrar och klättra uppför klippblock.  Väl uppe på toppen belönades man med en hygglig vy över skogens trädtoppar, och det fanns övermogna blåbär att kalasa på om man hade varit hungrig. Däremot visade sig ingen tjäder trots att detta i stort sett garanterats i Bohusledens informationsfolder.