Man kan ta smålänningen ur Småland, men aldrig Småland ur smålänningen. Är det inte så det brukar sägas? Oavsett vilket så var jag nyligen delaktig i att tillfälligt återbörda två smålänningar (Åsa och Karl) till sin hembygd för att tillsammans med dem klättra på lite berg och kullar. En östgöte (Sannah) tog vi med oss som kartläsare för att finna rätt väg.
Karl är bördig från Nässjö, den kommun som når allra högst i hela Småland med Tomtabackens 377 möh. Att hitta till Tomtabacken är ingen konst, redan i den stillsamma orten Malmbäck börjar man skymta hemsnickrade träskyltar som leder en rätt. Tomtabacken sällar sig till skaran av lättåtkomliga och hyfsat exploaterade kommuntoppar, men inte i negativ mening. Man får möjlighet att förstärka känslan av vidsträckta vyer genom att klättra upp i ett nyrenoverat, 12 meter högt och takbeklätt utsiktstorn flankerat av diverse radiospaningsmaster. Tyvärr kunde vi inte beundra Småland från ovan så länge som vi velat, då ett annalkande åskoväder drog in och det sägs att man inte ska uppsöka höga punkter när sådana är över en.
Kommentarer
Skicka en kommentar