Fortsätt till huvudinnehåll

En ö och en till

Denna musikvideo tillika en av de bästa vissellåtarna någonsin avslöjar den första av två kommuner som bestigits under dagen. Tjörn. Vetteberget, 116 möh,  sällar sig till skaran av väl utmärkta och lättillgängliga höjder. Strax innan man når Rönnäng svänger man av, parkerar sitt fordon och följer leden uppåt över kala bergshällar. Så gjorde i alla fall jag, Åsa och Anders (dagens bergsdebutant) när vi tog oss till Tjörns tak. Strålande vyer i alla väderstreck bjöds vi på. Jag vet inte om människor som levde på bronsåldern visste att Vetteberget var en framtida kommunal höjdpunkt, men de hade i alla fall bemödat sig att bygga Bohusläns största stenröse på toppen. Det är andra gången jag konfronteras med ett rejält bronsåldersröse på en kommuntopp (det första var i Strömstad), och då är jag ändå bara i begynnelsen av mitt projekt. Jag befarar att jag kommer bli mer bevandrad i historiska sevärdheter än jag anat i och med detta. 


 


Från en västkustö till en annan. Fastän jag inte var helt säker på var högsta punkten på närbelägna Orust fanns ville jag göra ett försök. Lite snabb internetresearch i bilen gjorde att vi kunde ringa in ett misstänkt skogsområde i Söbben, strax norr om tätorten Henån. Sen tog jag till mitt allra bästa knep: fråga en lokalinvånare. Första bästa Söbbenflanör, vilket visade sig vara en trevlig äldre herre, kunde omedelbart både bekräfta och peka ut att vi hade kommit helt rätt. Jakten på Skälmeberget, 147 möh, kunde ta sin början. Det skogsklädda landskapet på denna del av Orust gjorde det inte helt enkelt att från marknivå i skogen se var den högsta höjden fanns. Så vi klättrade lite på måfå (där försvann mitt löfte till mina medresenärer om att det skulle bli en civiliserad dag utan behov av friluftskläder) innan vi hittade det vi är ganska övertygade om är Orusts högsta punkt. Det fanns inga spännande djur att titta på i skogen idag, men vi har sett blåsippor och hört småfåglar sjunga så det verkar finnas hopp om vår på västkusten.



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Malmö stad

I Oxie kyrkby utanför Malmö ställdes jag inför ett dilemma för första gången under projektets gång. Vad är egentligen en naturlig höjd? Att Kungshögarna (i synnerhet den östra, 66 möh) är Malmö stads högsta punkt står klart. Men Kungshögarna är konstruerade. Låt vara för dryga 1500 år sedan under bronsåldern, men faktum kvarstår. Kan detta då betraktas som en legitim högsta naturlig punkt? Det är ju en av grundpelarna som projektet vilar på. Jag bestämde mig för att besvara mina egna tvivel med ett ja. För att ytterligare vässa min argumentation tänker jag att Kungshögarna måste vila på den högsta fullkomligt naturliga punkt som finns i Malmö stad, så mycket höjer de sig inte över marken att det ska kunna råda tvivel därom.  Nåväl, till själva bestigandet nu. Det var jag och min hittills väldigt trofaste toppföljeslagare Sannah som befann oss i Malmö och tog lokalbussen genom mindre sevärda regioner ut mot Oxie. Jag iförd min sprillans nya topp(!)luva som passar bra i snålblåsten på v
En kommentar
Läs mer

Solnas högsta punkter

Likt sin stora och nära granne Stockholm utgör Solna en tolkningsfråga när det kommer till högsta punkten i kommunen. Detta med att bygga storstad inklusive dess infrastruktur gör helt enkelt att det ibland blir en hel del mark och bråte som inte kan vara kvar där den låg från början. Massor av massor måste flyttas, schaktas, dumpas någonstans. En kulle, en höjd eller ett berg uppstår. Men vi tar det från början när det gäller Solna, och informationen har jag hämtat från denna artikel skriven Eva Molander för Kulturvärden 2/03 (Statens Fastighetsverk).  Hagakullen, invid E4 i norra delen av Hagaparken, var från början ungefär 50 meter över havet. Kullen kom att användas som grustäkt och som lägst var den urgröpt till halva sin höjd. Man beslöt sig sedermera för att återställa kullen, både höjd- och utseendemässigt. Samtidigt behövde man någonstans att göra av rivningsmassorna från Brunkebergsåsen och skövlingen av de gamla Klarakvarteren i Norrmalm i Stockholm på 1960-talet. Sagt oc
Skicka en kommentar
Läs mer

Täby, Upplands Väsby och Järfälla

Dagen efter att jag prickat av fyra toppar söder om Stockholm var det dags att ge sig i kast med huvudstadens norra delar. Mamma och hennes sambo Mikael ställde vänligt upp med både bil och sällskap. Vi började med att åka till Löttingekullen, 59 möh, i Täby kommun. Bilpendlar man på Norrortsleden så passerar man (antagligen ovetandes) ofta mitt under Täbys högsta punkt, i Löttingetunneln. Promenaden fram till Löttingekullens topp var på alla vis lätt och angenäm, det var bara att följa Roslagsleden. Vid ett röse fanns en fin snidad skylt som bekräftade att man kommit dit man skulle. Obligatorisk fotografering följde, innan vi hastade vidare.  Om jag inte skulle ha fått nog av soptippar föregående dag när Huddinges högsta punkt beträddes, så var det ju en himla tur att också Upplands Väsby kommun valt att förlägga en soptipp så många meter över havet som möjligt. Vällstatippen heter soptippen, och toppen benämns enligt kommunala källor Hjältartorp. Jag betvivlar dock starkt at
En kommentar
Läs mer