Fortsätt till huvudinnehåll

Tvåsiffrigt i Varberg

Lördagen den 29 oktober blev en milstolparnas dag i dubbel bemärkelse. Dels så bestegs topp nr 10, och denna topp var också den första jag kommit upp på utanför Västra Götalands Län. Den främsta anledningen till att jag och Åsa befann oss i Varbergstrakterna denna dag var ett uppfriskande (nio grader i havet) besök på Varbergs fina kallbadhus. Strövtåg i skogen blev en lagom uppvärmning inför detta. 

Lite om Varbergs högsta punkt då: Kruneberg, 198 möh, ligger en mil från den osmakliga shoppinghetsens högborg Ullared. Något diffusa lägesangivelser i kombination med knapphändig förhandsresearch från min sida gjorde att Åsa och jag först vandrade upp på vad som måste vara Varbergs kommuns näst högsta topp. Den var fin och trevlig på alla sätt, belägen i öppen bokskog, men eftersom näst högst inte räknas blev vi tvungna att börja om. När man väl visste var man skulle gå var Kruneberg varken svår att hitta eller bestiga. Inga stora poäng för utsikt, men glädjen var stor ändå. Annat i skogen denna dag: spännande fågelholk för stora fåglar, årets fulaste svamp samt en ljudkuliss av gevärsskott från förmodad pågående älgjakt. 




Kommentarer

  1. Stinksvampen är ju en gullig svamp, ingen ful svamp, sporerna sprids av flugor som lockas av dess underbara odör.

    SvaraRadera
  2. Fakta, det gillar jag, tack! Med andra ord verkar det ha varit en herrans tur att jag inte luktade på denna svamp. Eller smakade, för den delen.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Södermanlands högsta punkt - Nyköping

Tredje gången gillt, brukar det heta. När det gäller Skogsbyås eller Vensbrinksberget krävdes det faktiskt inte mindre än just tre försök för att lyckas nå toppen. Nu låter det kanske som att jag legat och tryckt i ett basläger på lägre höjd i månader, i väntan på acklimatisering, optimala förhållanden och gynnsamt väder (tänk Mount Everest). Riktigt så var det inte, och egentligen ska inte 123 meter över havet med välskyltad och fin väg vara så svårt att klara av.  Första försöket gjordes när jag och min kompis tillika kollega Elin i december 2015 var ute och besökte toppar - se inlägget om Trosa kommun. Här var det helt enkelt bristande inläsning av karta från mitt håll som gjorde att vi visserligen besökte en hög punkt i Nyköpings kommun, men vi var inte på rätt plats. Det andra försöket att nå toppen av Skogsbyås gjordes tillsammans med Kicki nio månader senare, och här var det tidsnöd och tågtider som gjorde att vi fick vända inte så långt från berget.  Så det var med...

Malmö stad

I Oxie kyrkby utanför Malmö ställdes jag inför ett dilemma för första gången under projektets gång. Vad är egentligen en naturlig höjd? Att Kungshögarna (i synnerhet den östra, 66 möh) är Malmö stads högsta punkt står klart. Men Kungshögarna är konstruerade. Låt vara för dryga 1500 år sedan under bronsåldern, men faktum kvarstår. Kan detta då betraktas som en legitim högsta naturlig punkt? Det är ju en av grundpelarna som projektet vilar på. Jag bestämde mig för att besvara mina egna tvivel med ett ja. För att ytterligare vässa min argumentation tänker jag att Kungshögarna måste vila på den högsta fullkomligt naturliga punkt som finns i Malmö stad, så mycket höjer de sig inte över marken att det ska kunna råda tvivel därom.  Nåväl, till själva bestigandet nu. Det var jag och min hittills väldigt trofaste toppföljeslagare Sannah som befann oss i Malmö och tog lokalbussen genom mindre sevärda regioner ut mot Oxie. Jag iförd min sprillans nya topp(!)luva som passar bra i snålblåsten ...

Solnas högsta punkter

Likt sin stora och nära granne Stockholm utgör Solna en tolkningsfråga när det kommer till högsta punkten i kommunen. Detta med att bygga storstad inklusive dess infrastruktur gör helt enkelt att det ibland blir en hel del mark och bråte som inte kan vara kvar där den låg från början. Massor av massor måste flyttas, schaktas, dumpas någonstans. En kulle, en höjd eller ett berg uppstår. Men vi tar det från början när det gäller Solna, och informationen har jag hämtat från denna artikel skriven Eva Molander för Kulturvärden 2/03 (Statens Fastighetsverk).  Hagakullen, invid E4 i norra delen av Hagaparken, var från början ungefär 50 meter över havet. Kullen kom att användas som grustäkt och som lägst var den urgröpt till halva sin höjd. Man beslöt sig sedermera för att återställa kullen, både höjd- och utseendemässigt. Samtidigt behövde man någonstans att göra av rivningsmassorna från Brunkebergsåsen och skövlingen av de gamla Klarakvarteren i Norrmalm i Stockholm på 1960-talet. Sag...