Fortsätt till huvudinnehåll

Från Valdemarsvik till Oxelösund

För den som läser inläggen i min toppblogg uppifrån och ner, bör läsa det föregående inlägget om Norrköping och Söderköping först. Detta är nämligen del 2 i rapporteringen om fyra högsta punkter som fick besök lördagen den 2 april 2016. 

Om man får veta att Valdemarsviks högsta punkt, ett berg utan namn på mellan 110 och 115 meter över havet, ligger strax norr om Zürich - då förutsätter jag att man hajar till. Har verkligen Valdemarsvik en avlägsen enklav i Schweiz? Är Sara verkligen utrustad för en utmanande alpklättring och kan detta gå väl? Lugn, bara lugn. I trakterna runt Valdemarsviks kommuns nordvästra del kan man hitta platser på kartan (troligen gårdar) med namn som Zürich, Dennevitz, Potsdam, Berlin o.s.v. Jag tycker att det är spännande och skulle gärna veta mer om varför det har blivit såhär. Mina efterforskningar på internet har tyvärr inte gett några svar. Om någon sitter inne på denna spännande kunskap är ni välkomna att höra av er!

Tillbaka till skogen mellan Zürich och Dennevitz. Toppen är hyggligt lätt att nå via bil, promenad på trevlig skogsväg full av blågrön slagg och sedan ett par hundra meters klivande i terrängen. Även om inte höjden imponerar så syns toppen rätt tydligt mot sina omgivningar och dagens bergsklättrargäng firade med dagens andra toppfika.





För att avrunda en lyckad dag for vi till slut hemåt för att på tillbakavägen plocka dagens sista högsta punkt: Oxelösund. Denna lilla kustkommun kommer jag återvända till för att få en lite mer rättvisande bild. Jag tror nämligen att Oxelösund har mycket fint att bjuda på. Tyvärr är dess högsta punkt inte en plats jag kommer rekommendera kommunen att marknadsföra. För det första så är man knappt inne i Oxelösunds kommun förrän man är framme. Precis efter kommungränsen mot Nyköping, på vardera sida om motorvägen, når terrängen 40 meter över havet. Vi valde att dokumentera den östra sidan. Förutom att det inte bjuds på någon utsikt och att motorvägens brus utgör bakgrundsljud så måste man passera obekvämt nära en skjutbana på väg till högsta punkten. Vi såg varningsskyltar om detta och skyndade därför på. Oxelösund, vi ses igen på någon av dina lägre punkter. 



 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lund och Lomma

Den som läst ett av mina tidigare inlägg om Skåne kanske minns att jag nämner en horst. För alla läsare som inte är geologer kommer här en definition, från Wikipedia:  "En horst är ett geologiskt fenomen som uppstått genom en förskjutning längs förkastningar så att områdena på ömse sidor om horsten har sjunkit ned (eller området som definierar horsten har skjutits uppåt)." För att ta mig till Lunds kommuns högsta punkt var jag tvungen att klättra upp på Romeleåsen, Sveriges sydligast belägna horst. Platsen Romeleklint är inte högst på hela Romeleåsen, men som sagt högst i Lunds kommun och mäter 175 möh. Grusvägar finns hela vägen upp till toppen, men eftersom jag och mitt sällskap läst kartan lite slarvigt så parkerade vi invid en annan höjd och började springa brant uppför en grässlänt. Det hade kunnat bli en falsk toppnotering, om det inte vore så att vi tog ytterligare en titt på kartan och insåg att Romeleklint var höjden intill. Så vi släntrade ned igen, och gick upp p...

Solnas högsta punkter

Likt sin stora och nära granne Stockholm utgör Solna en tolkningsfråga när det kommer till högsta punkten i kommunen. Detta med att bygga storstad inklusive dess infrastruktur gör helt enkelt att det ibland blir en hel del mark och bråte som inte kan vara kvar där den låg från början. Massor av massor måste flyttas, schaktas, dumpas någonstans. En kulle, en höjd eller ett berg uppstår. Men vi tar det från början när det gäller Solna, och informationen har jag hämtat från denna artikel skriven Eva Molander för Kulturvärden 2/03 (Statens Fastighetsverk).  Hagakullen, invid E4 i norra delen av Hagaparken, var från början ungefär 50 meter över havet. Kullen kom att användas som grustäkt och som lägst var den urgröpt till halva sin höjd. Man beslöt sig sedermera för att återställa kullen, både höjd- och utseendemässigt. Samtidigt behövde man någonstans att göra av rivningsmassorna från Brunkebergsåsen och skövlingen av de gamla Klarakvarteren i Norrmalm i Stockholm på 1960-talet. Sag...

En rapport från det inre av Västergötland

En annars lugn höst i klättersammanhang livades upp en regnig lördag i mitten av oktober. Mina vänner Kicki (luttrad inom projektet), Jenny (toppdebutant) och Kristofer (toppdebutant) följde med mig några mil österut från Göteborg för att leta upp de högsta punkterna i Vårgårda och Herrljunga kommuner. Att Kristofer skulle med till Vårgårda var självklart, då det var han (i egenskap av kommunanställd här) som genom säkra källor försett mig med information om var högsta punkten är belägen. Svaret var vid bygden/trakten/byn Näverhult, nära gränsen till Alingsås kommun, och det var 226,5 möh som vi skulle och ganska lätt lyckades bemästra.  Från Vårgårda till Herrljunga tog vi oss via trevliga landsvägar. Vi visste att vår destination hette Danielshult (261 möh) och att det var i närheten av Håkentorp. Gemensam kartläsning var framgångsrik, vi kunde parkera invid en vägbom och sedan traska på en skogsväg till toppen. Tyvärr bjöd varken Vårgårda eller Herrljunga kommuns högs...