Ett minifjäll i storstan

Rubriken ovan är inte ett försök från mig att agera poet eller reklamare. Det är helt enkelt Ekholmsnäsbackens slogan snodd ordagrant och rakt av från deras hemsida. Denna backe, 70 möh, är Lidingö kommuns högsta punkt. Genom sin alpina användning torde det vara en av landets mest välbesökta kommunala höjdpunkter, men frågan är hur många av vintersportutövarna som är medvetna om detta. Även sommartid visade det sig vara full verksamhet i Ekholmsnäsbacken. Den intilliggande golfbanan har nämligen ett av sina hål i den branta backen. Det såg både svårt och konstigt ut.

Vi befinner oss fortfarande på sommarens sista officiella dag, 31 augusti. Jag, min mamma Sigbrith och hennes sambo Mikael har i regn och rusk klarat av Vaxholms och Österåkers högsta toppar. Molnen verkar mindre regntunga söderut, varför vi styr kosan mot Lidingö. Till vår stora glädje är det därför vi helt torrskodda (men väldigt tunga i andhämtningen) kan gå 70 höjdmeter längs liften upp till Ekholmsnäsbackens topp. Jag har råkat ut för en slalombacke en gång tidigare i projektet. Det var för ganska exakt ett år sedan och det handlade om en annan av Stockholms ökommuner: Ekerö. Den gången var bestigningen en regnskogsliknande kamp genom sly i axelhöjd. Det slapp vi på Lidingö, där vegetationen var mindre vildvuxen.

Som alltid är jag svag för utsikter, och från Lidingös högsta punkt kunde man se långt i alla väderstreck. Finlandsfärjor, skärgård och hav åt öster, avlägsna men välbekanta landmärken i Stockholms innerstad åt sydväst. Tredje toppen för dagen fick bli den sista, jag återkommer och betar av mer runt Stockholm en annan gång.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Södermanlands högsta punkt - Nyköping

Tredje gången gillt, brukar det heta. När det gäller Skogsbyås eller Vensbrinksberget krävdes det faktiskt inte mindre än just tre försök för att lyckas nå toppen. Nu låter det kanske som att jag legat och tryckt i ett basläger på lägre höjd i månader, i väntan på acklimatisering, optimala förhållanden och gynnsamt väder (tänk Mount Everest). Riktigt så var det inte, och egentligen ska inte 123 meter över havet med välskyltad och fin väg vara så svårt att klara av. Första försöket gjordes när jag och min kompis tillika kollega Elin i december 2015 var ute och besökte toppar - se inlägget om Trosa kommun. Här var det helt enkelt bristande inläsning av karta från mitt håll som gjorde att vi visserligen besökte en hög punkt i Nyköpings kommun, men vi var inte på rätt plats. Det andra försöket att nå toppen av Skogsbyås gjordes tillsammans med Kicki nio månader senare, och här var det tidsnöd och tågtider som gjorde att vi fick vända inte så långt från berget. Så det var med...

Läs mer

Norrköping + Söderköping

Det här inlägget ska handla om två östgötska köpingar och en resa dit den 2 april 2016. Det var en intensiv dag med fyra toppbestigningar, så detta inlägg är att betraktas som del 1 av 2 i en summering av hela färden. Kicki följer ofta med på mina strapatser och detta var inget undantag. Den här gången följde även Kickis blivande fru Katarina med, så vi var en glad trio som tog E4 söderut. När det skyltades mot Åby var det dags att svänga av för att komma till Norrköpings kommuns högsta punkt som heter Jakobsdalsberget. Berget mäter 170,8 möh och är beläget invid Ågelsjön, nordväst om Hultsbruk. Kuriosa om Hultsbruk, för den som är intresserad, är att där har man tillverkat yxor i stort sett sedan tidernas begynnelse. Upplevelsemässigt var Jakobsdalsberget en höjdare. Efter en lagom lång promenad upp till toppen väntade strålande utsikt över både Ågelsjön och ut mot kusten. Spännande militära master, byggnader och trappor fanns även till beskådan. Förutom highpoint...

Läs mer

Vingåkers högsta punkt

September, 2016. Jag och min vid tillfället nygifta vän Kicki beger oss iväg i god tid en solig söndagsmorgon. Vi har ett antal mil på de sörmländska vägarna framför oss. Vi ska ta oss från mitt hem i Sund (Trosa), till Södermanlands läns västligaste trakter i Vingåkers kommun. Vingåker - för mig en relativt anonym plats och en vit fläck på kartan. Jag har i hög hastighet med tåg passerat genom orten ett stort antal gånger på västra stambanan. Jag vet att många besöker Vingåker för att outletfynda. Där tar mina associationer slut. Mitt första ärende till Vingåker blir ett besök på kommunens högsta punkt. Det är inte ett berg som namngivits eller som jag tror lockar många besökare då det saknas stigar upp på det. Det mäter mellan 115 och 120 möh och är beläget några kilometer söder om den pittoreska bruksorten Högsjö. Kuriosa om Högsjö är att Hollywoodfrun Gunilla Persson tydligen har sina rötter här. Henne såg vi emellertid inte till då vi passerade. När vi svängt av från vägen ...

Läs mer

Sara och bergen

Leta i den här bloggen