Fortsätt till huvudinnehåll

Vaktarekullen - Munkedal

Om jag säger Kynnefjäll, ringer det några klockor då? Faktum är att detta naturområde (mestadels) i Bohuslän har en av de mest intressanta bakgrunder jag råkat på under projektets gång. Så jag drar den lite snabbt: 

Kynnefjäll vaktades - bokstavligen, från en stuga - av lokalbefolkningen i nära 20 års tid mellan 1980 och 2000. Anledningen? SKB, Svensk Kärnbränslehantering, ville utreda om berggrunden här kunde vara lämplig för förvaring av utbränt kärnbränsle. Det tyckte många i närområdet var en utomordentligt dålig idé, så när den första utrustningen för provborrning anlände (och körde fast på lerig skogsväg) så omringades den av protesterande aktivister och fick fint vända åter utan att ha borrat en enda millimeter i Kynnefjälls hårda skorpa. Man litade inte en sekund på att området hädanefter skulle få vara ifred, varför Rädda Kynnefjäll grundades och som sagt satt vakt i två decennier.

Min och Mias tripp till Kynnefjäll var av något mindre politisk natur; vi skulle leta upp och beträda områdets tillika Munkedals kommuns högsta punkt: Vaktarekullen på 207 möh. Med bil tar man sig norrut från Hällevadsholm, tar av mot Mickelskogen och kan sedan köra ytterligare någon kilometer på grusvägen in i Kynnefjäll. Till Vaktarekullen tur och retur får man en rejäl och vacker skogspromenad på ca 7 km, på stigar, över hällar och plankor över myrar och träsk. Vaktarekullen är svårt att missa om man följer skyltarna (detta är för övrigt mitt på Bohusleden), och på platsen finns spår efter ett tidigare utsiktstorn (som tyvärr är rivet) samt en väldigt trevlig övernattningsstuga som är öppen för trötta vandrare.





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Södermanlands högsta punkt - Nyköping

Tredje gången gillt, brukar det heta. När det gäller Skogsbyås eller Vensbrinksberget krävdes det faktiskt inte mindre än just tre försök för att lyckas nå toppen. Nu låter det kanske som att jag legat och tryckt i ett basläger på lägre höjd i månader, i väntan på acklimatisering, optimala förhållanden och gynnsamt väder (tänk Mount Everest). Riktigt så var det inte, och egentligen ska inte 123 meter över havet med välskyltad och fin väg vara så svårt att klara av.  Första försöket gjordes när jag och min kompis tillika kollega Elin i december 2015 var ute och besökte toppar - se inlägget om Trosa kommun. Här var det helt enkelt bristande inläsning av karta från mitt håll som gjorde att vi visserligen besökte en hög punkt i Nyköpings kommun, men vi var inte på rätt plats. Det andra försöket att nå toppen av Skogsbyås gjordes tillsammans med Kicki nio månader senare, och här var det tidsnöd och tågtider som gjorde att vi fick vända inte så långt från berget.  Så det var med...

Norrköping + Söderköping

Det här inlägget ska handla om två östgötska köpingar och en resa dit den 2 april 2016. Det var en intensiv dag med fyra toppbestigningar, så detta inlägg är att betraktas som del 1 av 2 i en summering av hela färden.   Kicki följer ofta med på mina strapatser och detta var inget undantag. Den här gången följde även Kickis blivande fru Katarina med, så vi var en glad trio som tog E4 söderut. När det skyltades mot Åby var det dags att svänga av för att komma till Norrköpings kommuns högsta punkt som heter Jakobsdalsberget. Berget mäter 170,8 möh och är beläget invid Ågelsjön, nordväst om Hultsbruk. Kuriosa om Hultsbruk, för den som är intresserad, är att där har man tillverkat yxor i stort sett sedan tidernas begynnelse.  Upplevelsemässigt var Jakobsdalsberget en höjdare. Efter en lagom lång promenad upp till toppen väntade strålande utsikt över både Ågelsjön och ut mot kusten. Spännande militära master, byggnader och trappor fanns även till beskådan. Förutom highpoint...

Vingåkers högsta punkt

September, 2016. Jag och min vid tillfället nygifta vän Kicki beger oss iväg i god tid en solig söndagsmorgon. Vi har ett antal mil på de sörmländska vägarna framför oss. Vi ska ta oss från mitt hem i Sund (Trosa), till Södermanlands läns västligaste trakter i Vingåkers kommun. Vingåker - för mig en relativt anonym plats och en vit fläck på kartan. Jag har i hög hastighet med tåg passerat genom orten ett stort antal gånger på västra stambanan. Jag vet att många besöker Vingåker för att outletfynda. Där tar mina associationer slut.  Mitt första ärende till Vingåker blir ett besök på kommunens högsta punkt. Det är inte ett berg som namngivits eller som jag tror lockar många besökare då det saknas stigar upp på det. Det mäter mellan 115 och 120 möh och är beläget några kilometer söder om den pittoreska bruksorten Högsjö. Kuriosa om Högsjö är att Hollywoodfrun Gunilla Persson tydligen har sina rötter här. Henne såg vi emellertid inte till då vi passerade. När vi svängt av från vägen ...